Starsbilder

Vad hände med vår trygga vardag? Sen när kom rasismen så nära inpå? Vad är det som säger att alla inte hör hemma i Sverige?

Många tankar väcks när en tragedi händer. Att en kille kan gå in i en skola och attackera både unga och gamla är ofattbart. Dagen efter hotas ca 30 svenska skolor. En av skolorna som blev drabbade går jag på. 

 

Vår klass hade ingen aning om vad som höll på att hända förens dörrarna till skolbyggnaderna låstes och vi såg hur elever utanför inte kunde komma in genom dörrarna utan att någon öppnade innifrån. Någon i klassen frågade plötsligt rakt ut "Vad är det som händer? Några säger att skolan är hotad". Mycket riktigt. Ett hot hade skrivits på sociala medier och meddelat "hade inte gått till skolan om jag var ni idag visbybor, har vapen med mig, den som överlever vinner". 

Hela stämningen i klassen blir lustig. Några börjar bli rädda (mig inkluderad), andra såg det som en möjlghet att få gå hem tidigare. 

 

När jag kommer hem ringer jag pappa och mamma. Det är där jag inser hur overkligt allt faktiskt verkar. Att vara rädd för andra människor är inte någon rolig känsla, för det är ju just det man är när en person mordhotar andra. Och detta är någon annans vardag. Folk flyr från sina länder varje dag i hopp om att hitta en plats att känna sig trygga på. 

Sverige har varit den optimla platsen för flyktingar. Fram tills nu. Människor med annan kultur, annan hudfärg och ett annat språk är helt plötsligt inte välkomna hit. Det svenska folket med blont hår och blåa ögon har plötsligt visat en annan sida. Asylboenden bränns och invandrare kan inte gå på gatorna utan att få glåpord spottade efter sig. 

 

Vart är vi på väg? Sen när blev Sverige ett land där alla inte är välkomna? Vi lever alla på samma jord, bete er, vi är faktikst här tillsammans!