Aldrig mer en hane!
Jag har aldrig riktigt tänkt mig som en person som bara passar med ett kön, jag har tyckt om både honor och hanar. Men på senaste tiden så har jag blivit mer och mer säker, ALDRIG MER EN HANE! Man kan hitta många argument för både honor och hanar och visst ska det finnas en kemi mellan mig som ägare och kaninen som individ.
På senaste tiden har jag märkt hur jag mer och mer föredrar honor och det har en tydlig orsak. hanar går mig mer på nerverna än vad honorna gör.
Det som gör att jag väljer bort hanar är för att de...
- ... kissar/skvätter väldigt mycket
- ... blir helt hysteriska när våren är på väg eller ser en annan hona
- ... är ganska menlösa
Vad är det då som jag gillar hos honor? Jag tyker de har fler idéer och lite mer personlighet. Zoey har en personlighet och lite till. Jag vet att hon är världens goaste men hon har sin abra och dåliga dagar, precis som alla andra. Men hon är väldigt tydlig med vad som är ok och inte, vilket jag tycker är spännande. Man tror att man kan allt om sin kanin men sedan visar hon en ny sida.
Hanar då? Om jag tar Nemo som exempel så är han ganksa menlös. Han lever i sin egna bubbla som är svår att få vara inne i tillsammans med honom. Han springer runt och nosar, gräver och annat som han kan tänka sig hitta på i hagen. När jag går in i hagen tillsammans med honom så springer han runt i cirklar och skvätter på mig. Nej, ser inte riktigt charmen i det.
Sedan finns det ju nackdelar med honor också, vem tycker inte att det är jobbigt när honan bara ligger och brunstar på banan? Men kan man inte tycka det är bättre med en hona som ligger platt än en hane som jagar dina armar och ben ;)
